Hem Esmeralda
Briggen Esmeralda PDF Skriv ut E-postadress
Skrivet av Administrator   
2011-09-23 09:03

Det vackraste skeppet i Carlshamn. Aldrig förr eller senare har något vackrare skepp seglat med Carlshamn i namnbrädan.
Briggen Esmeralda blev en plantskola för otaliga sjömän hemmahörande i Blekinge och framföra Carlshamn.

Esmeralda hade en längd på 34,7 meter och var: meter bred med ett djup på 3,5 meter och var på 217 netto registerton.

Briggen Esmeralda byggdes på Kalmar skeppsvarv 1883 av skepps byggmästare Sören Peter Bech. Han var född i Rönne på Bornholm 1830 och förstod att bygga efter ritningar. 1850 hade han i Danmark över 100 man i arbete och kom att bygga allt större fartyg och till slut också barkskepp. Sören Peter Bech lämnade Danmark och kom till Kalmar, där han 1883 byggde briggen Esmeralda till J L Tanngren i Carlshamn. Briggen Esmeralda
skulle bli det vackraste skeppet i Carlshamn.

1870 bestod Carlshamns handelsflotta av 31 fartyg över sex nyläster. Vid samma tid är 503 personer inskrivna i sjömanshuset, varav 60 är sjökaptener. Carlshamns handelsflotta fortsatte att utvecklas och 1890 fanns det 40 registrerade fartyg på tillsammans 6.600 registerton. Ur säkerhetssynpunkt på denna tid, då försäkringssystemet befann sig i sin linda, var det tryggare att ha pengarna placerade i så många skepp som möjligt. I bouppteckningen efter konsul Sven A Hellerström upptogs 10 andelar i bland annat briggen Esmeralda.

Familjen Ternström
Sven Erik Ternström  gick till sjöss 1788 liksom alla andra manliga medlemmar i familjen. I nio år seglade han under amerikansk flagg och efter att ha studerat navigation i hemlandet byggde han i Carlshamn galeasen Fred och Lycka som han förde i ett kvarts sekel. Alla hans söner valde samma yrke och fick sina första läroår i sjömansskap ombord i galeasen Fred och Lycka. Fyra av Sven Erik Ternströms söner uppnådde kaptensgraden.Den
√§ldste sonen Johan Erik Ternstr√∂m¬† f√∂rde redan vid tjugoett √•rs √•lder en skonare. N√§r han var ombord i skonaren Hoppet seglade han en g√•ng med tr√§last till Portugal. Enligt redarens order skulle Johan¬†Erik sluta ett avtal om en last med salt hem, men i Portugal blev han erbjuden en vinlast till V√§stindien, varifr√•n han √•terv√§nde med socker till √Ėstersj√∂n. S√• kunde det g√• till, d√• inte telegraf fanns mellan skeppare och redare, utan skepparen fick ta egna initiativ och vara n√•got av k√∂pman. P√• den tiden hade ocks√• skepparen kaplake, som innebar en viss procent p√• inseglad frakt.

√Ąven Johan Erik Ternstr√∂ms fyra s√∂ner blev sj√∂m√§n och sj√∂kaptener. Den √§ldste av dem Sven Erik gick till sj√∂ss vid 13 √•rs √•lder p√• sin fars brigg Ariel. Efter en tid som guldgr√§vare i Kalifonien √•terv√§nde han 1873 till Carlshamn och blev senare f√∂rste styrman p√• briggen Esmeralda. D√§refter blev han kapten p√• briggen Salem som ocks√• √§gs av J L Tanngren. Sven Erik Ternstr√∂m blir ocks√• sj√∂kapten i Winberg & Meyers Suez, det st√∂rsta fartyg som d√• byggts p√• varvet i Carlshamn. Sven Erik Ternstr√∂m f√∂ljer med Suez till sin nye redare i Stockholm och slutar sin karri√§r som huvudredare f√∂r Stockholms Rederi AB.

Den n√§st √§ldsta sonen Carl Robert Ternstr√∂m gick till sj√∂ss vid 14 √•rs √•lder. Sin kaptensdebut gjorde han p√• briggen Esmeralda. Han fick pr√∂va p√• m√•nga vederm√∂dor under sina √•r till sj√∂ss. Ett av hans fartyg Falco f√∂rliste i Irl√§ndska sj√∂n. √Ąven den fj√§rde brodern Johan Fritz Ternstr√∂m seglade en tid som styrman ombord i briggen Esmeralda. Familjen Ternstr√∂m var under sin tid och √§r f√∂rmodligen fortfarande, den mest k√§nda sj√∂kaptensfamiljen
i Sverige.

Bildtext/ Briggen Esmeralda målad under sin Karlshamnstid på 1870 talet då hon fördes av kapten
Robert Ternström.Målningen finns på Sjöhistoriska Musèet i Stockholm.

De sista briggarna. Under sina glansdagar seglade briggen Esmeralda på långfart. Hon tillhörde en fartygstyp, som kanske var den mest vanliga i den svenska handelsflottan under den här tiden. Lastdryga och med en besättning på 11-14 man, drog de in pengar till sina redare. Senare riggades de gamla briggarna om till skonertskepp, för att redarna skulle kunna minska på besättningarna. Briggen Esmeralda förde jagare, klyvare och förstäng. På
fockmasten fock, undre och övre märssegel, förbram och röjel och på stormasten storsegel, undre och övre märssegel, bramsegel och röjel med briggsegel som var litsat till en snaumastintill stormasten. Hon satte också mellanstäng och bramstäng och under måttliga vindar och då vädret var gynnsamt även ledsegel.

Briggen Esmeralda var utrustad med en hamprigg. Denna sattes an med taljrep, skurna genom s√• kallade jungfrur av pockenholtz eller annat h√•rt tr√§slag, som f√∂renades med r√∂stj√§rnet av ringformade j√§rnbeslag. √Ąnnu i slutet av 1800-talet var det vanligt att de svenska skutorna fick vant av hampa, men stag av wire. De gamla briggarna beh√∂ll sina konstruktioner med ans√§ttning av ett vant, talja om talja p√• taljrepet, n√§r de skulle s√§ttas an ombord. √Ąven gamla Abraham av Brantevik ex, Abraham Rydberg byggd i Carlshamn 1879 och som finns i Blekinge Sj√∂fartsmuseums logotype, hade jungfrur med stag av wire. M√•nga gamla f√∂re detta segelskutor, s√• kallade motorseglare, k√∂rde in p√• slutet av femtiotalet och i b√∂rjan av sextiotalet med liknande ans√§ttningar. Vantskruven best√•ende av en v√§nster och en h√∂gerg√§ngad skruv, ing√§ngad i en vridbar hylsa b√∂rjade g√∂ra sig g√§llande p√• de st√∂rre nybyggda oceang√•ende j√§rnfartygen.

Åren omkring första världskriget fanns bara några få briggar . kvar i Sverige. Det var Esmeralda byggd i Kalmar 1883. Briggen Gerda byggd i Gävle 1869. Briggen Amazone byggd 1898 i Brake Tyskland. Briggen Jenny byggd i Nordby Fanö 1901 och briggen Vera byggd på Helsingborgs varv AB 1906. Briggen Esmeralda kom senare att segla för Brantevik. Mellan åren 1883 fram till 1926 hade hon Brantevik som sin hemmahamn, vars namnbräda satt under den vackra snidade medaljongen av den sköna Esmeralda i aktern. I oktober 1926 höggs briggen Esmeralda upp vid Ramsjö Torekov. Briggen Esmeralda har gått till historien som det vackraste skeppet som någonsin hört hemma i Carlshamn.

Källor:Moberg,O Karlshamns historia
Friis-Pedersen,J Sejlskibe_Nordiska fartöjer.
Brange Bringmark persson. Skutor och sjöfolk.
Thomas Edvardson/Text
Michael Stenqvist/Sjöhistoriska Musèet/Foto

Senast uppdaterad 2011-09-23 09:20
 

Länkar

√Ėstra Hamnsidan i Karlshamn

ostra_hamnen.jpg

Bärgad keps

Mästerlotsen Jarl Lindh lämnade över en liten trevlig gåva till oss på Blekinge Sjöfartsmuseum,en sjömans keps som tappades i havet från en person på en engelsk fregatt under ett flottbesök i Karlskrona under tidigt sjuttiotal.Lotsbåtens personal " bärgade" kepsen och fick behålla den som bärgarlön!! Där den togs tillvara av Jarl Lindh som vårdat den under alla år har nu skänkt den till vårt museum. Tack så mycket Jalle för en trevlig gåva.

Borre

borre.jpg

eXTReMe Tracker